insthlm...

Känner mig lugn, samtidigt som detta är hemskt. Det som händer. Just nu.
Lite som att allting går åt fel håll. Eller bara går...och passerar förbi.
Jag hinner inte reagera, eller säga något förrens allt är förändrat igen.
Förändringarna är inte slumpmässiga. Det gör mest ont.
Att detta sker i långsam takt, som en filmrulle, rullar det bara förbi mig.
Det är hemskt att jag är tvungen att känna det.